Begrepp från kurslitteratur: Bedömning och uppföljning

🧠 Kunskap & Lärande

Episteme 📖Teoretisk, vetenskaplig kunskap. Fokus på det som är sant/falskt och generellt giltigt ("veta att").
Techne 🛠️Praktisk, hantverksmässig kunskap. Fokus på produktion och skapande ("veta hur").
Fronesis 🦉Praktisk klokhet och omdöme. Förmågan att handla rätt i etiska och sociala situationer.
Kunskap (Knowledge)Innehållet, objektet eller "stoffet" (t.ex. fakta om franska revolutionen).
Kunnande (Knowing)Akten eller processen att göra något med kunskapen. Att vara i utövandet.
Kunnighet (Know-how) ⭐Kvaliteten på kunnandet (kapaciteten). Det är detta som bedöms i skolan (t.ex. "välutvecklat resonemang").
Tyst kunskap 🤫Kunskap som är inbäddad i handlingen och svår att verbalisera (t.ex. cykla).
Information vs. KunskapInformation är lösa delar/data. Kunskap uppstår först när en människa tolkar och sätter informationen i ett sammanhang.
Metakognition 💭Förmågan att tänka om sitt eget tänkande och lärande.
Självreglering 🎮Förmågan att styra sitt eget lärande mot målet.
Divergent tänkande 💡Förmågan att hitta många olika lösningar på ett problem (viktigt i estetiska ämnen).

🏗️ Bedömningens Former & Principer

Formativ bedömning 🌱Bedömning för lärande (under processen). Syftar till att ge feedback och justera undervisningen.
Summativ bedömning 🏁Bedömning av lärande (efter processen). Syftar till att summera och värdera resultatet (betyg).
Diagnostisk bedömning 🩺Kartläggning av förkunskaper innan ett moment startar.
Bedömningens tre funktioner1. Motivera (stödja lärandet). 2. Informera (ge besked). 3. Sortera (urval/betyg).
Relativ bedömning 👥Eleven jämförs med andra elever (normrelaterad).
Absolut bedömning ✅Eleven jämförs med fastställda mål/kriterier (målrelaterad).
Validitet 🎯Att man mäter rätt sak (det som kursplanen föreskriver).
Reliabilitet ⚖️Att mätningen är tillförlitlig och inte påverkas av slumpen (t.ex. vem som rättar).
Likvärdighet 🤝Att en elev får samma bedömning oavsett vilken lärare eller skola hen går i.
Konstruktiv länkning 🔗Att Mål, Undervisning och Bedömning hänger ihop logiskt.

🛑 Betygssättning & Modeller

Helhetsbedömning 🖼️Läraren väger samman all information till en totalbild av elevens kunnande (inte matematik/poängräkning).
Analytisk modell 🧩Att bedöma delar för att sedan väga samman dem mot kriterier (korrekt enligt Lgr22).
Aritmetisk modell ➗Att räkna poäng på prov och ta ett genomsnitt (felaktig metod).
Blandad modell (Hodgepodge) 🍲Att gå på "allmänt intryck" och väga in flit, ordning och attityd i betyget (felaktig metod).
Betygens dimensionalitet 📦Betyg mäter ofta flera saker samtidigt: både ämneskunskap och personliga egenskaper (t.ex. motivation).
Kompensatorisk betygsättning ⚖️Lärare väger in "mjuka" faktorer (flit, trevlighet) för att höja betyget för svaga elever.
Internaliserade kriterier ❤️Dolda kriterier läraren bär på (t.ex. "är trevlig", "duschade efter gympan") som inte står i kursplanen.
Repertory Grid Technique 📊Metod för att få lärare att verbalisera sin "magkänsla" vid betygssättning.
Inkapslingsteorin 💊Teorin att betyg "kapslar in" både begåvning och personlighet, vilket gör dem till goda prediktorer för framtida studier.

⚠️ Effekter & Etik

Washback-effekt 🌊Hur bedömningen påverkar undervisningen (t.ex. att man bara pluggar till provet).
Performativitet 🎭Fokus flyttas från att lära sig till att prestera och jaga poäng/betyg.
Prestationsorientering 🏆Eleven drivs av yttre belöningar (betyg) snarare än inre intresse.
Non-maleficence 🛡️Icke-skada. Bedömningen får inte kränka eller skada eleven.
Beneficence 🎁Göra gott. Bedömningen ska gynna elevens utveckling.
Justice ⚖️Rättvisa. Alla bedöms på lika villkor.
Autonomy 👤Autonomi. Respekt för elevens rätt att vara delaktig.
Kulturell bias 🌍När bedömningen missgynnar elever p.g.a. kulturella missförstånd.
Språk vs. Kunskap 🗣️Risken att man bedömer elevens svenska istället för elevens kunskaper i NO/SO.
Likvärdighet vs LikformighetLikvärdighet betyder inte att alla gör exakt samma sak, utan att alla får samma chans (anpassningar).

📂 Metoder, Samtal & Dokumentation

Klassrumsbedömning 🏫Den kontinuerliga bedömning som sker i interaktionen mellan lärare och elev.
Sambedömning 👥Lärare bedömer elevarbeten tillsammans eller utbyter arbeten.
Konsensusdiskussion 🗣️Samtal för att nå samsyn kring vad "god kvalitet" innebär.
Feedback (Återkoppling) 💬Centralt för lärande. Ska svara på: Vart ska jag? Var är jag? Hur kommer jag vidare?
Processportfölj 📝Samling av skisser, utkast och tankar för att visa arbetets gång och lärandet.
Showcase-portfölj 💎En "skrytportfölj" med bara de allra bästa resultaten (produktfokus).
Utvärderingsportfölj 📋Underlag för att läraren ska kunna bedöma måluppfyllelse.
Containerportfölj 🗑️En ostrukturerad samling där "allt" slängs ner utan reflektion (undvik detta).
Dokumentationsparadoxen ⏳Lärare lägger så mycket tid på att dokumentera att de får mindre tid att planera bra undervisning.
Förpappring 📄Samtalet styrs av blanketter och papper snarare än dialog.
Bedömningsförmedling 📢Läraren läser upp omdömen från andra kollegor ("NO-läraren hälsar att...").
Asymmetri ⚖️Obalans i samtalet där läraren (och pappren) har makten och tolkningsföreträdet.
Assessment as Learning 🧠Eleven använder bedömning för att övervaka och justera sitt eget lärande (metakognition).
Peer Assessment (Kamratbedömning) 👯Elever ger feedback på varandras arbete.
Kriterieförståelse 💡Poängen med kamratbedömning är att eleven själv lär sig förstå vad kvalitet är genom att granska andra.

🏫 Skola, Fritids & Styrdokument

Syfte 🎯Varför ämnet finns och vilka förmågor som ska utvecklas (långsiktiga mål).
Centralt innehåll 📚Vad som ska behandlas i undervisningen (stoffet).
Betygskriterier 📏Hur bra eleven ska kunna något (E, C, A).
Undantagsbestämmelsen ♿Möjlighet att bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid t.ex. funktionsnedsättning (om skolan gjort allt stöd).
Prövning 🔄Möjlighet för elev att tenta av en kurs för att få betyg (om man fått F eller saknar betyg).
Betygsunderlag 📂All information (allsidig) som ligger till grund för betyget.
Systematiskt kvalitetsarbete ⚙️Att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten (obligatoriskt).
IUP (Individuell Utvecklingsplan) 🗺️Dokument med omdömen (bakåt) och planering (framåt).
Framåtsyftande planering 🔭Den del av IUP som beskriver vad skolan och eleven ska göra härnäst.
Det formativa dilemmat 🔄IUP ska vara framåtsyftande, men blir ofta en "dom" över vad eleven gjort fel tidigare.
Being-aspects 🧘Mål i IUP som handlar om elevens person/beteende ("vara glad", "räcka upp handen") snarare än kunskap.
Det kompletterande uppdraget 🧩Fritids ska komplettera skolan (praktiskt/estetiskt) men inte kopiera den.
Undervisningsbegreppet (Fritids)Målstyrt men oftast inte lektionsbundet.
Situationsstyrd undervisning ⚡Lärande som uppstår i stunden, i leken och i vardagliga situationer (inte lektioner).
Skolifiering 🏫Risken att fritidshemmet blir för likt skolan och tappar sin särart (lek/omsorg).
Informellt lärande 🌳Lärande som sker utanför formella undervisningssituationer.
Bedömning av kreativitet 🎨Att bedöma både produkt (resultat) och process (undersökande, risktagande).